Kategoriarkiv: Artikler

blue spring flowers

Oskulden tillbaka för 3500

“Jeg ser det faktiskt som om jag gör flickorna en tjänst”, säger gynekologen Christine Felding.
Av Mikael Bergstrand

KÖBENHAMN. Egentligen tycker gynekologen Christine Felding att operationen är både löjlig och onödig. Men hon utför den ändå. För 3500 kronor ger hon sina unga kvinnliga patienter “oskulden åter” genom en enkel ingrepp i underlivet.
– Det är nästan uteslutande muslimska tjejer som kommer hit, flickor som redan debuterat sexuellt men nu måsta vara jungfrur inför bröllopsnatten, berättar Christine Felding.

Vi träffar henne på Privathospitalet i Charlottenlund utanför Köpenhamn, ett flott privatsjukhus som ligger på den danska guldkusten. Det är hit de unga flickorna i 20-årsåldern ringer för att beställa operationstid hos Christine Felding.
– Huvudparten av flickorna kommer från Tyrkiet, men är uppvuxna här i Danmark. Och många har också, precis som heldanska unga kvinnor, haft sexuella relationer i tonåren. Når de sedan ska gifta sig blir det problematiskt, eftersom familjetraditionen kräver att de är oskuld. Det är åtminstone vad flickorna säger till mig, berättar Christine Felding.

Hon har utfört sina “oskuldsoperationer” i ett par år, och får ständigt fler förfrågningar från unga flickor. Och nästan alle berättar samma histaria: De har levt ett frigjort liv men ska nu på färäldrarnas inrådan gifta sig med en muslimsk man fråan hemlandet. Och då ska det verka som om de aldrig tidligare hoppat i säng med någon.
– Det finns enstaka flickor som säger att de gärna vill bläda, som ett slags bevis för sin oskuld. Men de allra flesta vet att så inte alltid är fallet vid det första samlaget och nöjer sig med garantier för att de blir trånga. Många önskar också att det faktiskt ska göra ont, säger Christine Felding.
Hon skakar själv på huvudet åt sina ord, och medger att operationen knppast bidrar till att ta död på alla fördomar som finns kring begreppet mödom.
– Men jag ser det faktiskt som om jag gör flickorna en tjänst. Avslöjas deres sexuella debut kan de stötas ut och riskerar kanske allvarliga repressalier. Visst är det både dumt och inskränkt, men jag kan ju knappast ändra på den kultursynen. Det lär ta flera generationer innan det sker.
Totalt bessäller upp emot åttio patienter årligen tid för operation, men endast en fjärdedel dyker verkligen upp.
– Det säger ju någonting om hur laddat och tabubelagt det här ämnet är. Och når flickorna väl kommer hit så är det ofta tillsammans med en väninna som stöd. Jag har aldrig råkat ut för att någon har haft sällskp av en man, vilket annars är väldigt vanligt vid andra former av operationer, säger Christine Felding.
Hur går det då till rent tekniskt att “återställa oskulden”?
Ibland pratar man om att sy fast en ny mödomshinna, men det är felaktigt eftersom det inte finns någon egentlig hinna, utan bara ett litet och trångt hål. Det är det jag återskapar genom att lägga ett v-format snitt som jag sedan syr ihop. Efteråt kontrollerar jag att hålet är så litet att man kan pressa ett lillfinger igenom det, berättar Christine Felding.
Ingreppet är okomplicerat och tar en kvart att utföra under lokalbedövning.
– Det kan göra lite ont når bedövningen släpper, men det är inga svåra smärtor.

3500 kronor kostar operationen, pengar som flickhorna själva får betala eftersom det inte finns någon offentlig sjukförsäkring som täcker kostnaderna.
– Och det tycker jag faktiskt är bra. På så sätt subventioneras inte det här med skttemedel, vilket hade varit en felaktig signal om vad vi ska prioritera inom vården.
Enligt Christine Felding känner de flesta av flickorna en stor lättnad när de genomgått operationen. I skandinavien är det bara hon och en läkare i Oslo som officiellt utför den.
– Men jag är övertygad om att det sker i smyg på flera andre ställen både i Danmark och Sverige.

19981000_oskulden_tillbaka_for_3500_modomshinnan

Barnmorska vill krossa myter
Av Marianne Hedenbro
· det är en myt att det finns en mödomshinna som spricker vid första samlaget. Lika fel är föreställningen att det skulle gå att bevisa om en flicka är oskuld eller inte.
– Alla ser olika ut. Några blöder vid första samlaget, andre gör det inte, säger Eja Brattgård, barnmorska vid mödravårdscentralen på Rosengård.
Det som brukar kallas mödomshinna är en kant av slemhinna runt slidöppningen. Hos små flickor är kanten klart synlig och i mitten finns ett litet hål. När flickorna växer och blir könsmogna mjuknar kanten och vidgas, som en förberedelse för att kunna ha samlag.
– Mödomskant är ett bättre namn än mödomshinna, tycker Eja Brattgård och jämför med pojkarnas förhud som också mjuknar och blir smidigare i puberteten.
Det är också en myt att mödomskanten skulle kunna skadas genom olyckor under gymnastik, cykling, ridning och liknande övningar. Det krävs i så fall att något hårt föremål tränger upp i underlivet.
Hos små flickor går det iband att se på mödomskanten om de har utsatts för sexuella övergrepp. Hos äldre flickor och vuxna kvinnor varierar kanten ännu mer. den har inget typiskt utseende före och efter första samlaget.
– Därför är det omöjligt att bevisa om en flicka är oskuld eller inte.
Om flickan blöder vid första samlaget beror det på att det blivit en spricka i mödomskante. Då blöder det som regel bara lite. Men langt ifrån alla flickor blöder.
Eja Brattgård har arbetat på Rosengård i tre och ett halvt år. Hon har aldrig varit med om att någon bett att få mödomskaten hopsydd. Det har däremot hänt en gång att en mamma bett om intyg på att hennes flicka varit oskuld inför sitt bröllop och ett par gånger att flickor varit ängsliga för egen del.
– Det är alltså ovanligt, betonar Eja Brattgård, och , tillägger hon, inte så väldigt dramatiskt.
– Visserligen har flickorna varit desperata men de har lugnat sig när vi har pratat en stund.
Mytbildningen kring mödomshinnan är, anser Eja Brattgård, ett uttryck för sexuellt förtryck mot kvinnor.
– Vi kan informera om vad som är sant och inte sant men vi kan inte kräva förändringer i människors föreställningar över en natt. Det måste få ta tid.

Blodigt lakan bevisar inget
Har ni läst hälsningssidan?
Jag menar vi vuxna. Har ni det? Annars gör det idag.
Känn hur det vibrerar av känslor mellan raderna. Varma, tillitsfulla. “Vi är vänner”. Beundrande på avstånd.
“Gud vad han är snygg!” Romantiskt förälskade. “Ska vi ses?”
Rart och oskuldsfullt.
Men så hettar det till. “Jag vill ha dig i mörkret hos mig.”
AHA! För att göra vad då? Något som du egentligen inte får innan du gifter dig?

I DET HÄR NUMRET av Tidningen Rosengård tar vi upp oskuld, ett känskligt ämne. Så känsligt att de flesta som ger sina synpunkter föredrar att vara anonyma. Oavsett vad de tycker.
Programmet Reportrarna i SVT2 visade för en tid sedan från ett muslimskt land hur bröder dödar systrar som har förlorat sin oskuld. De tog sig den rätten för att rädda familjens heder. De följer uråldriga primitiva sedvänjor, inte islam.
Islam predikar sexuell avhållsamhed före bröllopet men tillåter inte mord på dem som bryter mot Koranens bud. Syndaren ska vänligt men bestämt återföras till ordningen. I princip gäller det både pojkar och flickor.

FÖR DET GÅR INTE ATT BEVISA att pojkar inte har oskulden kvar, så de får hållas. På flickor syns det om de har förlorat sin oskuld eftersom mödomshinnan spricker vid första samlaget.
STOPP!
Läs den sista meningen igen och glöm den sedan! Det är lögn. Mödomshinnan spricker inte vid första samlaget. Det går inte att bevisa om hon har haft sex eller inte genom att undersöka mödomshinnan. Blod eller inte blod på lakanet bevisar heller ingenting.
Det finns många myter om mödomshinnan, myter som tvingar unga flickor till avhållsamhet från mer än sex. Helt i onödan.

ÄVEN I SVERIGE finns det muslimska flickor som har haft sex och är så rädda för familjens dom att de går till doktorn för att få mödomshinnan hopsydd. Vi har pratat med en dansk läkare, en av få som öppet talar om att de gör operationen.
Det går att få den gjord även i Malmö, av Carl-Åke Troilus på Plastikkirurgi-Centrum.
– Jag gör ett par operationer om året. Det betyder mycket för flickorna och det är inte min sak att moralisera över orsaken, säger han.

19981000_oskulden_tillbaka_for_3500
SYDSVENSKAN ROSENGÅRD Oktober 1998

Hyacinth in snow

Här får flickorna oskulden tillbaka

Läkaren Christine Felding har lösningen för muslimska kvinnor som inte är oskulder inför bröllopet:
På operationsbordet får hennes patienter en ny mödomshinna för 3.500 kronor – utan att den blivande maken behöver veta någonting.
– Det är ett litet ingrepp som bare tar en kvart att utföra.

19980421_har_faar_flickorna_oskulden_tillbaka_christine_felding
Den muslimska traditionen och kulturen säger att flickan ska vara jungfru på bröllopsnatten.
Men verkligheten stämmer ofta dårligt överens med vardagen. Många kvinnor har haft sin sexuella debut långt innan.
Det ställer till problem i familjerna och leder i en hel del fall till att de planerade äktenskapen skjuts i sank helt och hållet.
Läkeren Christine Felding på Privathospitalet Danmark strax utanfö Köpenhamn har dock funnit en lösning för kvinnorna.

Syr igen hinnan
Hon syr helt enkelt igen mödomshinnan med fem stygn utan att den blivande maken märker n¨gonting.
– Det är ett okomplicerat ingrepp som bara tar en kvart att utföra, berättar hon i den danske tidningen Ekstrabladet.
Av de 20 patienter som årligen beställer tid för operation uteblir dock hälften. De flesta flickor hon opererat är från Turkiet och cirka 20 år gamla.

Slutar i sängen
Enligt Christine Felding har de levt precis som många andre tjejer och haft en flyktig bekantskap som slutat i sängen.
Men efteråt har problemen hopat sig och flickorna har intet vetat vart de skulle vända sig för att rädda ansiktet och äktenskapet.
På operationsbordet får de genom läkare Felding fått sin tekniska oskuld tillbaka.
Det vanligaste är att patienterna kommer till kliniken i sällskap med stöttande väninnor. Ingen är djupt förtvilad – men alle vet vad som måste göras.
– Jag gör ett y-format snitt och så syr vi helt enkelt sammen flickorna igen, säger hon. Efter operationen kontrollerar vi att att hålet genom hinnan är så litet att man bara kan pressa et lillfinger igenom.
Christine Felding är så säker på att hennes metod fungerar och utlovar dessutom att hennes patienter avger några droppar blod under samlaget på bröllopsnatten – allt för att det ska verka så naturtroget som möjligt.
Operationerna kostar 3.500 danska kronor och det får flickorna själva betala. Några offentliga försäkringar finns inte som täcker ingreppen.

Svårt att förstå
– Har man själv försatt sig i den situation man befinner sig i är det inte mer än rätt att man själv betalar.
Själv har Christine Felding egentligen svårt att förstå att det är så viktigt att vara oskuld på blöllopsnatten.
– Men det beror jo på att jag kommer från en kultur och de här flickorna från en annan. Det är bara att acceptera och jag hjälper dem så gott jag kan.
Hittills har Christine Felding enbart tagit emot muslimska flickor bosatta i Danmark. Men möjligheten att söka hjälp på kliniken gäller även patienter från andra länder.
Och Sverige ligger bara ett stenkast från sjukhuset i Charlottenlund.

LARS-OLOF STRÖMBERG
19980421_har_faar_flickorna_oskulden_tillbaka
Tirsdag 21 april 1998 Årgång 51 Nr 111

Snowdrop- spring white flower

Overgangsalder og hormonbehandling

Af overlæge, gynækolog Christine Felding, PrivatHospitalet Danmark
19980200_overgangsalder_og_hormonbehandling_christine_felding
Overgangsalderen rammer de fleste ældre kvinder og nogle får behov for lindring i form af hormonbehandling. Men er det den bedste behandling og hvad betyder det for knogleskørhed? Og hvad med risikoen for at udvikle kræft? Overlæge Christine Felding belyser her hvordan tingene hænger sammen

Overgangsalderen kaldes også menopausen eller klimakteriet. Den indtræffer som regel i 45-55 års alderen. Selve menopausen, som egentlig betyder tidspunktet for den sidste menstruation, er for danske kvinder i gennemsnit omkring 51 år.
I 1700-tallet blev denne periode kaldt for “den franske syge”. Man mente ikke, at kvinderne kunne komme af med giftstofferne på grund af den manglende menstruation. Disse hobede sig op i kroppen og gav anledning til forskellige symptomer. Behandlingen var dengang forskellige bade, lavment og åreladninger, tilsat en portion streng gudfrygtighed!
At der først i vores århundrede er kommet gang i forskningen vedrørende årsagerne til klimakteriegenerne skyldes, at der nu bliver flere og flere kvinder, d.v.s. som lever længere efter overgangsalderen, og som derfor har krav på hjælp Omkring århundredeskiftet var den gennemsnitlige levealder kun ca. 50 år, hvor den i dag er omkring de 80.

Symptomer på overgangsalder
I forbindelse med overgangsalderen, holder æggestokkene op med at producere østrogen – det ene kvindelige kønshormon. Dette har forskellige virkninger på kroppens væv og funktioner. I alt har ca. tre-fjerdedele af alle kvinder i overgangsalderen symptomer eller gener af en eller anden art.
Hyppigst ses hede- og svedeture, uro i kroppen, problemer med vandladningen og søvnløshed. Disse gener skyldes hormonmangel. Flere psykiske symptomer som irritabilitet og humørsvingninger skyldes næppe hormonmangle, men er forårsagede af den fysiske ubehag.

Knogleskørhed
I normale knogler er der balance mellem nedbrydning og genopbygning, men hvis man lider af knogleskørhed – “osteoporose” – også kaldet kvinderne folkesygdom, er balancen rykket, så nedbrydningen går hurtigere end genopbygningen, hvilket resulterer i at knoglerne bliver skrøbeligere og får nemmere ved at brække.
Nogle kvinder har forøget risiko for at få knogleskørhed. Det drejer sig om kvinder, som har det i familien, som er spinkle, som er storrygere og drikker meget alkohol. Også kvinder, der kommer tidligt i overgangsalderen, evt. fordi de har fået fjernet æggestokkene eller kvinder, der har været langvarigt syge og måske været sengeliggende og derfor ikke fået motion. Også behandling af astma med binyrebarkhormon (f.eks. Prednison) fremmer knogleskørhed.

Hjerte-kar-sygdomme
Denne betegnelse står for f.eks. blodprop i hjerte og hjerne, samt forhøjet blodtryk, men ikke i andre dele af karsystemet (i venerne), for eksempel blodprop i ben eller lunger.
Yngre kvinder er godt beskyttede mod hjerte-karsygdomme, på grund af deres østrogenproduktion. Man ved, at lige så snart kvinderne når overgangsalderen, bliver hyppigheden af hjerte-kar-sygdomme hurtigt ligeså stor som hos mændene, og kvinder der kommer tidligt i overgangsalder, får hurtigere hjerte-kar-sygdomme end dem, der bliver ved med at have menstruation.
En af årsagerne til dette forhold er, at blodets kolesterol indhold stiger voldsomt efter overgangsalderen.

Hvem skal have hormonbehandling?
Nogle vil mene, at alle kvinder, der har gener i forbindelse med overgangsalderen, i hvert fald bør tilbydes en eller anden form for behandling.
Der findes en mængde forskellige måder at få hormoner på; det være sig som for eksempel tabletter, plastre, gel eller stikpiller. I dag findes der knap 30 forskellige præparater, som enten kun indeholder det ene kvindelige kønshormon – østrogen – eller begge hormoner, både østrogen – eller begge hormoner, både østrogen og gestagen. Gestagen svarer til det hormon, som æggestokkene laver efter ægløsningen hos yngre kvinder.
Helt kort kan man sige, at kvinder der har fået livmoderen fjernet, kan nøjes med det ene hormon – østrogen, mens kvinder der har sin livmoder i behold, skal have begge slags hormoner. Dette skyldes risikoen for udvikling af kræft i livmoderen, hvis østrogen gives alene.

Hormonbehandling
Fordele ved hormonbehandling er:

  • Fjerner hedestigninger og svedeture
  • Får slimhinderne i skeden til at blive normale.
  • Hjælper ved vandladningssymptomer.
  • Forhindrer knoglenedbrydning.
  • Virker forebyggende ved hjerte-karsygdomme
  • Forhindrer Alzheimers sygdom.
  • Forebygger kræft i tyktarmen.
  • Og endelig – øger livskvaliteten.

Hvis man vælger at få hormoner, bør man også gå til læge jævnligt. Første gang efter ca. 3 måneder. Følger man et jævnligt kontrolskema, vil svulster, såvel godartede som ondartede, opdages tidligt.

Kræft hos kvinder
De hyppigste former for kræft hos kvinder er brystkræft, livmoderhalskræft og tyktarmskræft.
De eneste to kræftformer, man kan forbinde med hormonbehandling, er brystkræft og kræft i livmoderen (ikke at forveksle med livmoderhalskræft, som er uafhængig af hormonbehandling).
Kræft i livmoderhulen kan opstå, hvis man for eksempel gennem flere år har fået ren østrogenbehandling, uden gestagentilskud. Kræften gør som regel opmærksom på sig selv, med en større eller mindre blødning fra skeden.
Mange bliver helbredt ved at få fjernet livmoder, æggeledere og æggestokke. Med brystkræft er det sådan, at enhver kvinde i forvejen har en ca. 10 pct. risiko for at få stillet diagnosen. Under behandling med hormonpiller i mere end 10 år, øges risikoen en smule, til ca. 12 pct. 3.400 kvinder rammes hvert år af brystkræft i Danmark. Hvis man får brystkræft, mens man er i hormonbehandling, er svulsten som regel mindre ondartet, og som regel bliver den også opdaget tidligere, fordi man hurtigere går til læge.
For begge kræftformer gælder, at man også kan rammes af dem, uden nogen form for hormonbehandling; brystkræft kan endda ses hos mænd.

Behandling/forebyggelse af knogleskørhed
Østrogen virker hæmmende på knoglenedbrydningen og er en god og billig behandling. Der finde dog andre midler på markedet. Et relativt nyt og lovende middel, som hæmmer de celler, der forårsager knoglenedbrydningen, er bisfosfonater. Disse er dog væsentlig dyrere end hormoner – skal tages på fastende hjerte – og nogle får bivirkninger i form af kvalme. Bisforfonater kan også gives til mænd. Foreløbig er bisfosfonater kun registreret til behandling af knogleskørhed, ikke til forebyggelse.
Desuden er der kalk og vitamin D, som findes i tabletform. Anbefalet dosis kalk for kvinder efter overgangsalderen er 1500 mg.

19980200_overgangsalder_og_hormonbehandling_50
nyt fra DANMARK 2/98 Side 50-51